spiccato


(it., åtskilt) ett sätt att spela hastigt ansatta tonerviolinen och likartade instrument med bågen "studsande" på strängarna.
PM75

[spikka'tå] (ital.), egentligen åtskilt, tydligt artikulerat; stråkterm: ett slags staccato, spelat med studsande stråke (ital. även saltando, fra. sautillé, ty. Springbogen, allt med betydelsen "hoppande"); används bl.a. i briljanta passager.
MO85



Källor: Prismas musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985