opus


(lat., verk, förkortas op.) term använd tillsammans med nummer för att numrera en tonsättares verk i en bestämd ordningsföljd (kan vara efter verkets tillkomst eller deras publicerande). Om ett opus omfattar mer än ett stycke, kan en underuppdelning göras (t.ex. op.49, nr 1). Ibland kan bokstäverna "a" och "b" användas för att ange olika versioner av samma verk, se Chorale St. Antoni. I vissa fall har tonsättare publicerat verk med nummer som inte motsvarar den verkliga kompositionsordningen, t.ex. Dvorák, som gjorde det för att tillfredställa sin förläggares önskan om att tidiga verk presenterades som nya.
PM75

(lat.), förkortat op., verk. En tonsättare numrerar sina kompositioner genom att beteckna dem op. 1, op. 2 etc. När flera kompositioner, eventuellt en hel samling, sammanförs under samma opusnummer – såsom förr gärna skedde – betecknar man dem t.ex. op. 3 nr 1, op. 3 nr 2 (op. 3:1, op. 3:2) etc. Op. posth. är förkortning av "opus posthumus", efterlämnat verk.
MO85

(latin, arbete), förkortat op., verk. I musiken används termen med efterföljande siffra som en oftast kronologisk beteckning för en tonsättares verk. Vissa tonsättare har en speciell numrering, t.ex. Mozarts Köchelnummer. Se även œuvre.
BM03



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985 ;
Bonniers Musiklexikon 2003
MusikSök 1998-2017