mysteriespel


medeltida religiösa skådespel, framställande scener ur bibeln eller andra kristliga ämnen, först spelade i kyrkan av präster, senare (12-1500-talen) övertagna av lekmannaamatörer och givna på öppna platser. Enstaka mysteriespel fortlever ännu i dag; mest berömda är passionsspelen i Oberammergau (tillkom 1634). Dramatiserade helgonlegender kallades mirakelspel, allegoriska dramer med personifikationer av dygder, laster etc hette moraliteter. I alla dessa förekom en hel del sång och instrumentalmusik, särskilt i de italienska sacre rappresentazioni som var nära föregångare till operan.

Mysteriespelets historia går tillbaka ända till 900- och 1000-talen, då de uppkom ur dialogiskt utförda troper (d.v.s. inflätade texttillägg) till introitus vid jul och påsk. Benämningen mysterium var från början en förvrängning av latinets "ministerium", gudstjänst.

Som ett slags moderna efterbildningar av mysteriespelen, närmast mirakelspel men med gammaltestamentliga ämnen, kan man se B. Brittens tre "parables" eller liknelser "för kyrkligt uppförande", alla från 1960-talet: Spovarnas flod (Curlew River), De tre männen i den brinnande ugnen och Den förlorade sonen.
MO85




Källa: Musikordboken 1985