modern musik


brukar den konstmusik under 1900-talet kallas som står i motsättning till 1800-talets romantiska musik vad gäller uttrycket. Den kan stå på traditionalistisk grund eller vara radikalt nyskapande. Till skillnad från den romantiska musiken som trots mångfalden av personstilar och andra komplicerande faktorer tycks präglad av ett slags gemensamt, övergripande känsloläge är modern musik ytterst heterogen och splittrad. Rent tekniskt ligger förutsättningen för modern musik i den process som under det sena 1800-talet innebar en relativisering av den klassisk-romantiska musikens konsonans- och dissonansbegrepp samt nedbrytning av dess form genom afunktionell harmonik m.m. Detta sker främst med impressionismen, vilken också utnyttjar eller inspireras av drag i utomvästerländsk musik, något som inte hör till ovanligheterna i den moderna musiken. I likhet med impressionismen var expressionismen en parallellrörelse till måleriet och innebar uttryckets dominans över formen. Här framträdde Wienskolan med bl.a. Schönbergs atonala verk, även Stravinskij och Bartók stegrade uttrycksintensiteten med bl.a. komplex rytmik. Framstegstro kopplad med teknikdyrkan gav upphov till riktningar som futurism, bruitism o.s.v., med likställandet av alla ljud som musikaliskt relevanta. Även på 1920-talet följde musiken med de allmänna konstnärliga strömningarna såsom neoklassicism och konstruktivism (kubism, funktionalism) och utbildade neobarock, tolvtonsmusik, ny saklighet och Gebrauchsmusik. Efter en stiltjeperiod på 1930-talet , då både i Nazi-Tyskland och Sovjet den radikala moderna musiken mer eller mindre förbjöds, förnyades den efter krigsslutet i Paris och Köln, där den elektroniska musiken började utvecklas på allvar (till en början som konkret musik), samt vid feriekurserna i Darmstadt, där Weberns musik blev förebild för den seriella musiken. Denna blev genomorganiserad med på förhand bestämda serier av olika "parametrar" såsom tonhöjd, tonlängd, tonstyrka etc. och därigenom uttrycksmässigt determinerad, något som senare motverkades med inbyggda slumpmoment (slumpmusik, stokastisk form). Bl.a. i anslutning till jazz- och popmusik har nya kommunikationsformer provats, även förening av musik med andra konstnärliga medel har förekommit i form av instrumental teater och intermediakonst. tendensen på senare tid har gått mot ett slags "nyenkelhet" i form av treklangsharmonik, rena melodilinjer etc. syftande till "skönhet" och "nostalgi".

– Jfr. även Darmstadsskolan, datamaskinsmusik, exotism, global musik, heltonsskala, kvartstonsmusik, linjär, live electronic music, minimalism, nya spelarter, polytonalitet, punktmusik.

MO85



Källa: Musikordboken 1985