ljudkonst


benämning på en konstriktning som kombinerar ljud med musik (komponerad eller improviserad, elektroakustisk eller traditionell), bildkonst, skulptur, installationer, poesi, performanceartister etc. i olika kombinationer, där gränserna mellan konstformerna är flytande. Ett äldre begrepp är instrumental teater.

Ljudkonst är en relativt ung konstform. Dess grundläggande tekniska förutsättningar uppstod i slutet av 1800-talet med genombrottet för ny teknik för att distribuera och lagra ljud (telefon, radio, fonograf, grammofon etc.) och de första konstnärliga uttrycken kommer med futurismens bullerkonst och dadaismens provokativa absurditeter. Dessa europeiska tendenser togs upp av amerikanen John Cage, som fick en avgörande betydelse för ljudkonstens utveckling och estetik. Uppfinnandet av nya elektriska instrument, Schaeffers konkreta musik och uppkomsten av den elektroakustiska musiken är likaså viktiga inslag. En milstolpe är bildandet av Fluxus i New York 1961, med John Cage, Joseph Beuys och Yoko Ono som portalgestalter. Fluxusgruppens experiment spelade en avgörande roll för att upphäva gränserna mellan konstarterna och integrerade bildkonst, teater, dans och musik. Improviserade happenings blev ett viktigt uttrycksmedel i 1960-talskonsten, inte bara i New York utan över stora delar av världen.

I Sverige blev konstnären och författaren Öyvind Fahlström en pionjär från 1950-talet med sin konkreta poesi, liksom
Rune Lindblad med sina bandkompositioner. Under 1960-talet framträdde här flera författare med konkret poesi, bl.a. Bengt Emil Johnson och Åke Hodell, och nu skapades en specifik svensk form, text- ljudkompositionen. Fylkingen och Moderna museet var viktiga arenor där den nya konsten mötte en publik.

På 1980-talet fick performancekonsten sitt stora genombrott med Nam June Paik och Laurie Anderson som viktiga namn. Performancekonsten plockade upp drag från den tidiga modernismen (futurism, dadaism, surrealism) och strävade efter att skapa ett allkonstverk, avantgardistiskt tänja gränser och frilägga skapandets villkor. I Sverige märks Sten Hanson, Lars-Gunnar Bodin,
Leif Elggren/Knut Tankred och Staffan Mossenmark.

Under de senaste decennierna har ljudkonsten haft en mycket stark utveckling. Den är i dag en vanlig företeelse i konsertsalar, på gallerier och museer, i gatumiljö och på allmänna platser. Globala nätverk har uppstått med artister, musiker och konstnärer m.m. som arbetar och hålls samman bl.a. genom Internet.

BM03



Källa: Bonniers musiklexikon 2003