formant


akustiskt begrepp tillhörande nyare klangteori (se klang, klangfärg), närmare bestämt forskningen beträffande de faktorer som är bestämmande för ett instruments eller en människorösts speciella klangfärg, till skillnad från andra instrument eller röster. Med formant avses oftast resonansen i människans ansatsrör (svalg-, mun- och näshåligheterna). Principiellt beror ju en tons klangfärg på i vilka proportioner de olika övertonerna ljuder med, dvs på dess "deltonsspektrum". För de flesta instrument finns ett eller flera fasta frekvensområden inom vilka de där befintliga övertonerna ljuder särskilt starkt, detta oberoende av vilken grundtonen är. Ett sådant område kallas formant. Formanternas antal och läge antast bestämma ett instruments klangkaraktär. Att så är fallet när det gäller människorösten är belagt; där förklaras f.ö. vokalernas olika klangfärg av att varje vokal har sina särskilda formantområden. Vad däremot beträffar instrument råder bland akustiker skilda meningar om formanternas betydelse för klangfärgen.
MO85



Källa: Musikordboken 1985