cyklisk form


allmän term för formen hos musikverk med mer än en sats.
PM75

har en komposition, bestående av flera självständiga delar (satser), som sluter sig samman till en större helhet (en cykel). Begreppet gäller i vidsträckt bemärkelse alla flersatsiga kompositioner oavsett graden av sammanhang, såsom sviter av alla slag, sångcyklar etc., i trängre bemärkelse sonaten, symfonin, stråkkvartetten etc. med deras psykologiska och ofta tonala samband mellan delarna. I strängaste mening räknas hit endast verk med tematiskt eller motiviskt släktskap mellan delarna, en formidé som återfinnes hos Beethoven, Berlioz, Liszt, Brahms m.fl. och målmedvetet odlats av César Franck och många nyare, särskilt franska tonsättare. Den sistnämnda uppfattningen av ordet cyklisk har vunnit burskap i Frankrike, medan den förstnämnda annars är den vanliga.
MO85



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985