Brian Enos ursprungliga vision av ambient musik som diskret musikalisk tapet, senare förenad med varma houserytmer och lekfulla element av The Orb under 90-talet, fick sin motsats i det som kom att bli känt som dark ambient. Populariserad av ett brett register av personligheter - från åldrande experimentalister inom industrial och metal (Scorns Mick Harris, Current 93s David Tibet, Nurse With Wounds Steven Stapleton) till elektronikutforskare (Kim Cascone/PGR, Psychick Warriors Ov Gaia), Japanska noiseartister (K.K. Null, Merzbow) och senare dagars indierockare (Main, Bark Psychosis) - presenterar dark ambient nedtonade eller helt frånvarande beats med rastlösa keyboardpassager, spöklika samplingar och behandlade gitarreffekter.
Likt de flesta stilar som i någon mening är besläktade med 90-talets elektroniska dansmusik, så är termen vag och dunkel; många artister inträder eller lämnar stilen från inspelning till inspelning. |
|
electronica / Index musikstilar: D